Dagar och nätter i Paris och Göteborg. Dagboksblad, dikter, prosa. (Bonniers 1975)
4/2
På Le Supermarché, rue de Seine, köpte jag två kaffekoppar med fat, två klädhängare och en flaska vodka.
I kassan satt en ung flicka, som skrattade när jag hyvade upp korgen på disken. Klädhängarna hade jag hängt
på handtaget. "Ni tycks köpa allting parvis", skrattade hon. Varför köper ni inte två buteljer också?"
Det var en god idé. Jag skrattade tillbaka.
8/2 söndag
Killen som klipper tunnelbanebiljetterna märkte knappt när jag lämnade fram min biljett. Trevande grep han den
och klippte den utan att ta blicken från den pocketbok som han var försjunken i. Boken hette "L'île d'espérance", Hoppets ö.
(Apollinaire: Comme la vie est lente
Et comme l'Espérance est violente)
Nya dagar och nätter. (Bonniers 1988)
13 januari 1982
Drömde i natt att jag jagades av ett lejon, och något även av en björn.
26 januari
På väg över Delsjövägen. Röd gubbe. Jag tittade åt båda hållen, ingen bil så långt ögat nådde, trotsade röd gubbe och gick.
På andra sidan vägen stod en liten gumma.
"Sådär är väldigt farligt att göra", sa hon till mig. "Väldigt väldigt farligt. Det kan gå väldigt illa!"
Jag la hennes varning på minnet och fortsatte.
7 december 1984
En historia som far min brukar berätta kommer mig ofta för.
Det är:
Historien om mannen som tog en korrespondenskurs i tyska.
Sedan tog han tåget till Hamburg, steg ned på perrongen och sa:
"Sprechen Sie Deutsch?"
25 februari 1985
På väg till Paris. Mellanlandning i Köpenhamn. En Gammeldansk i Take-Off Bar. Dimmigt väder.